När kocken är på villovägar…

Då och då blir dottern och jag ensamma hemma och då brukar vi passa på att äta sushi, så även den här gången. Vi hämtade maten på ett för oss nyare ställe och där smakade det helt okej!

Annonser

Nya marker

Idag hade jag svårt att bestämma vart hundarna å jag skulle promenera.

  • Ågelsjön
  • Yxbacken
  • Rödgölen
  • Dvardala

Det blev Sörsjön, eller åtminstone på vägen dit. Vi stannade på lämplig plats och följde Östgötaledens märkning. Skogen verkade fin och varierad, men så plötsligt öppnade det sig och vi hade hamnat i ett kalhygge… Det är nog det tredje eller fjärde kalhygget jag hamnat i sen sommaren… alla våra mysplatser…

Ja ja, det måste väl göras. Vi fortsatte leden en bit till, stigen var rätt okej, men så kom vi till en smärre översvämning och jag verkade inte kunna ta mig över torrskodd så vi vände.

Stigen hade börjat precis vid en grusväg så jag tänkte vi kunde följa den och se om den korsades med Östgötaleden. Det gjorde den, i slutet av vägen fanns som en Stig korsning. Jag tyckte det hade börjat skymma så jag vågade inte följa någon ny stig. Vi vände och gick grusvägen tillbaka.

Vi var ute och traskade i mer än en timme och så hittade vi lite trattisar som jag lagt på tork.

Händelserik lördag

Efter en kortare sovmorgon fick jag skjuts till tåget för resa till Linköping där kompisar skulle plocka upp mig för vidare färd till nästa kompis…
Mkt snack i bilen och med trevligt sällskap gick resan snabbt. Väl på plats var det full fart. Folk överallt, flera ville titta på valpar och tre var där för att hämta hem sina nya familjemedlemmar…

Jag ska inte ha någon valp nu, men har börjat kika runt lite lätt. Den här tiken är intressant trots att jag inte tidigare velat ha en face rase. Av vad jag sett, lämnar hon väldigt trevliga avkommor. Jätteroligt att träffa tiken i verkligheten, henne har jag bara sett på bild under flera år.

Valparna var supertrevliga och det var kul att få träffa deras nya familjer, även om de mest hade fokus på valparna. En av tjejerna tävlade dessutom i HtM så vi hade ju nåt gemensamt förutom rasen.

Vi blev väl utfodrade med både mat och fika och resan hem gick lika snabbt. Jag hade turen att bara behöva vänta fem minuter på Östgötapendeln.

Sen var det raka vägen hem och fixa sig iordning till nästa grej. Tjejkväll i Svärtinge. Vi blev bjuda på italiensk inspirerad plockmat, väldigt gott! Eftersom jag varit igång hela dagen tog jag beslutet att köra och tog därför med mig en flaska alkoholfritt vin. Det kändes bra mycket festligare än att dricka läsk.

Lite extra fritid

Igår strålade solen och det kändes som en underbar höstdag. Jag fick oväntat sluta jobbet två timmar tidigare. Snabbt som sjutton bytte jag cykel mot bil med maken och skyndade ut i skogen.

Det blev där jag bara gått en gång tidigare och då gick vilse🙈 Men skogen är ljus och glad och jag känner mig lugn där. Jag blev inte alls så stressad över att totalt missbedömt var vi parkerat! Men igår rekord jag lite och hade mer koll på var bilen stod, dock vet jag precis var jag tappade bort oss sist, för jag hittade inte tillbaka till stigen jag gått på, men nu visste jag iaf riktningen😋

Det blev lite svamp till dagens mellismackor och tillbehör till det blivande ”blomster” arrangemanget.

Champions of Rock

Så blev det äntligen dags för premiären av Champions of Rock turnén. Första stoppet brändes av i Himmelstalundshallen i Norrköping och vi var såklart på plats för att rocka loss och lyssna på underbara Queenlåtar framförda av artister med rysligt bra röster. Peter Johansson hade med sig Ola Salo och Jenna Lee James, jag säger bara wow 😍

Det var väldigt blandade låtar, en del kände man inte igen och en del var gamla favoriter som man kunde sjunga med i!

Som vanlig var det personligt och lättsamt och mellansnack som man skrattar lite åt och nickar igenkännande. En väldigt bra kväll med andra ord🙌🏻

Lite besviken

I helgen var Drömma och jag och tävlade HtM. Träningen var väl inte vad den borde varit, men det är inget nytt program och hon brukar vara rätt säker även med störning.

Den här gången gick jag in in ”startfållan” för tidigt… när jag gör det hinner jag bli lite för otålig och nervös. Bubblan med mig och Drömma hinner spricka å hon flamsar i väg. Jag försöker hjälpa henne tillbaka vilket bara gör allt värre.

Första starten var hon nosig och yvig och hade dåligt fokus. Inget konstigt med låga poäng.

Till den andra starten hade jag fått lite råd å pepp och gjorde om programmet lite, helt på improvisation. Nu spelade inte poängen så jättestor roll, fokus och samarbete var viktigare. Drömma gick mkt finare och hade bra fokus. Jag missade lite tajming i musiken, men tyckte programmet framfördes helt okej. Jag blev nog faktiskt lite besviken när jag missade uppflytt, för det kändes bättre än vad poängen visade, men som sagt poängen var inte det viktiga.

Men mest blev jag besviken på kritiken… eller den obefintliga… på ena pappret stod INGENTING, på det andra stod en mening med ganska negativ kritik. Jag hade gärna tagit lite tips och råd!

Swosch så åkte bra-känslan i botten.

Drömma hade ändå fokus hela programmet, höll i stort sett samma distans i postitionerna hela tiden, lite långt bak, men ändå konstant.

Givetvis är det långt till nästa tävling både i milantal och i kalendern så revanschen lär vänta på sig…

Kul med bakning igen

Förr i tiden bakade jag ofta, inga avancerade saker, men lite bröd och fikabröd. Barnen älskade mina tekakor och ber mig då och då att baka dem. Men jag har inte haft lust, det har inte känts roligt.

Men det är andra tider nu. Vi har nytt kök, jag börjar orka lite mer efter att varit nära utmattning. Saker börjar helt enkelt kännas roligare igen. Jag tar små steg i taget och nu hade jag blivit inspirerad till bakning (trots att jag ganska nyss bestämt mig för att minska på mitt brödintag).

Receptet på långpannebrödet hittar du här.