Gott 2015

1 januari 2015 och vi överlevde nyårsafton och tolvslaget, trots två skrajsna hundar och en del smällande. Vi tog ju lite flykt till sommarstugan där det också smällde lite, men förstås mkt mindre än i stan eftersom det inte är så många som bor här…

Vi kollade film å smååt godis och brie med salta kex och drack hallonsoda till. Någon glögg eller bubbel blev det aldrig.. När klockan var 23:50 packade vi in hundarna i bilen och puttrade så sakteliga mot grannstaden Linköping. Vi såg lite fyrverkerier från Norsholm och Skärblacka, men det är en hel del träd i vägen. Vi var tillbaka i stugan vid tjugo i ett och fyrverkerierna var över, förutom ena grannen som sköt fem stycken, men det gick bra.

Drömma störs egentligen inte så mycket, för om hon är ute så är hon som vanligt, men inne blir hon påverkad av Inez som stressar å försöker krypa under soffor osv.. Jag hade tänkt vi skulle stanna i stugan, men när Inez försökte krypa under soffan för några få raketer så tog jag beslutet. Vi var ju ändå vakna och nyktra så då är det inte så jäkla svårt att sitta i bilen ett par mil.
Det har blivit tradition hos oss… De första åren åkte vi från svärföräldrarna och lämnade kvar barnen. Lagom i höjd med Ringarum var klockan tolv och man såg fyrverkerierna jättebra. Kanske t o m bättre än om man skulle varit hemma. Det var så traditionen skapades.

Ibland har vi skickat upp upp rislyktor, ibland ingenting… I år valde vi ingenting utan tände istället marschaller och en eldkorg. Det blev ett vackert fladdrande sken och ett härligt knastrande som vi njöt av istället.

Nu önskar vi er en bra start på 2015 och många fina upplevelser oavsett hur stora eller små de kan tänkas vara.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/731/61268206/files/2015/01/img_3931.jpg

Annonser

2 thoughts on “Gott 2015

  1. toktassarna

    Vi firade åxå tolvslaget i bilen i år. Dock hamnade vi lite för nära raketer ändå och mammas o pappas collie var ganska stressad. Var lite rädd att hon skulle påverka Minka men det verkade sen inte vara nån fara alls.

    Svara
    1. LindasHundliv Inläggets författare

      Typiskt att ni hamnade för nära, men det låter ändå som ni klarade er. Det är ett helvete varje år, men just trippen på E4:an har blivit tradition. Hellre det än att hundarna far illa…

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s