Glansgruvan

Idag gick färden till Glansgruvan och vandring vid de gamla gruvorna och kalkbrotten. Jag som gillar sten i olika former gillar så klart mäktiga kalkbrott!

Leden gick i vänstervarv, så vi började med lite olika gruvor. Jag förvånas varje gång att de är så smala. Den djupaste här heter Hetegruvan med sina 122 meter. Några av gruvorna saknade skyddsräcke så var försiktig om du går med lös hund, på ett ställe varnades det för att de övervuxna gruvorna kunde tas för kärr och det famns risk att ramla ner i de ca 40 meter djupa hålen. Capellsgruvorna är ca 70 m djupa.

En trevlig led med många växter och fjärilar. Det finns både ängsblommor och vildaorkidéer. Roligt att se lite annorlunda växter även om jag inte ville se den giftiga björnlokan som växte på några ställen.

Helt plötsligt kom man fram till en liten grillkåta utrustad med ved, kaffe, gästbok och lite annat. Det lilla huset ser nästan ut som ett hobbit-hus i Sagan om ringen. ☺️ Eftersom det var sol och varmt så satt vi vid ett av borden som stod utomhus. Rastplatsen låg ungefär mitt på rundan. Markeringarna var tydliga så det var inga konstigheter var man skulle gå.
På vägen tillbaka hittade vi fördämningar och så tittade vi på en ormgran som är väldigt unikt och uppstår genom mutation.

Sen kom det bästa, det som jag väntat på hela rundan.☺️ KALKBROTTET🙌🏻 Jag tycker det är så mäktigt och häftigt med de höga, raka väggarna, intressant med alla växter och spännande att hitta gamla saker och fundera på hur det faktiskt sett ut och gått till när brottet var i bruk. Och så är det ju så vackert också😍
Leden var ca 3,5-4 km lång och tog för oss en timme och 45 minuter med fotografering, faktaläsning och fika mm. Det var lätt terräng, men lite väl snårigt och med högt gräs vid vissa "stopp", men i det stora hela en mkt trevlig runda som jag gärna tar igen.😃

Annonser

En natt i stan

Ibland blir det som det blir… sista semesterhelgen för min del och jag hade visst lovat bort sommarstugan till dottern å hennes kompis. Det är tradition för dem att sova åtminstone en natt i stugan. Jag tror det är tredje året nu. Lite snopet att inte kunna sova i stugan sista nätterna trots att det är fint väder och man fortfarande är ledig.

I vanliga fall brukar tjejerna själva fixa grillningen, men idag fick jag äran att grilla och maken fixa resten… sallad och andra tillbehör och ångfritering av sötpotatispommen. Äldsta dottern med sambo var oxå utbjuden på mat.

Vi käkade, lyssnade på musik och spelade lite badminton innan vi åkte in mot stan. Vi kändes oss lite trötta alla sex. När vi packade in oss i bilarna stod hundarna kvar på trappen och ville inte förstå att de skulle ut och åka bil så dags på dygnet. Till slut kom de iaf ner till bilen och hoppade in.

Rödgölen

Idag kom jag äntligen iväg till Rödgölens naturreservat som jag pratat om så länge. Det var varmt och väldigt soligt även i skogen så vi gick sakta och tog flera små vätskepauser. På vägen till vindskyddet gjorde vi en avstickare till Jakobsdalsberget och tittade på utsikten, jag lärde mig att det är Norrköpings högsta punkt med sina 171 m över havet.
När vi till slut kom till vindskyddet var vi genomblöta av svett så vi fortsatte stigen ner till Namnsgölen, en mörk skogstjärn med perfekt tempererat vatten att svalka sig i. Det blev fika och lite vila på bryggan innan vi klättrade upp mot vindskyddet igen. Eftersom vi alla fyra, både människor och hundar, började bli tagna av värmen och den kuperade terrängen så valde vi mitten leden tillbaka till bilen, vi skulle egentligen gått hela rundan, men sparar Johannaberget till nästa gång. På ganska exakt tre timmar hann vi gå nästan 9 km. Självklart passade jag även på att fota en del och äta blåbär🤗

Rödgölens naturreservat är väl värt ett besök!

Altanen klar för i år eller?

Sådär ja, altanen är klar för i år, eller?!

Ena uppsättningen av trädgårdsmöbler plus dynboxen färdig laserade, altanen lika så… Allt var tänkt in en något varmare och mörkare lasyr, men omständigheter gjorde att det blev "vanlig" grå nyans. Lite kallare än jag ville, men det gjorde istället att den gamla stugan med den vildvuxna skogstomten, möter den modernare altanen på ett härligt sätt!

Jag passade på att tillfälligt hänga upp solcellsbelysningen, men får tålmodigt vänta till imorgon kväll innan jag får se hur det ser ut i mörker… jag tror inte cellerna hinner laddas speciellt mycket idag.

Morgondagens projekt är att bygga planteringslådor för rabarber, borstnejlikor/ringblommor, bärbuskar mm. Vi får väl se hur långt vi hinner, rabarbern har första tjing på ny låda!

Låg fart på semestern

Halvvägs in på semestern å vi har inte ens lyckats komma till smultronstället för lite glass, det är annars en tradition på vår semester. Däremot har vi haft sovmorgon, sparkat grus, lyssnat på podcasts, tittat när tomaterna växer, grillat och ätit gott och annat som har passat in.

Jo jag har faktiskt tagit tag i träningen igen och varit på gymmet flera ggr.💪🏻

Vi har oxå målat lite möbler och påbörjat en utedusch med diskbänksdel. 

Lite utflykt har hundarna och jag oxå hunnit med, men det blir ett eget inlägg!

Lyx med en semesterdag

Idag förlängde jag helgen lite. Jag hade tagit en semesterdag för att skjutsa dottern till Linköping för en operation i munnen, men operationen blev flyttad… Jag passade på att utnyttja min beviljade semester. Någon sovmorgon blev det dock inte eftersom jag vaknade redan kl 05… sen hörde jag tydligt att grannen var trött idag eftersom hennes alarm ljöd 4 ggr strax efter fem, men då var jag ju redan vaken… Jag upplever inte alls lägenheten som lyhörd, men jag har blivit känsligare med åren och på natten när allt är tyst hörs ljud och steg i trappuppgången väl har jag märkt.

Ett halvplanerat möte blev flyttat till imorgon så det blev en lugn förmiddag. Jag har klurat lite på ett freestyleprogram och efter lunch ska jag till Linköping och träna och känna på programmet. HtM-programmet får vara som det är och jag kommer bara träna som vanligt på det för att öka säkerheten i positioner och övergångar.

Kort, men intressant resa

Efter att ha funnits på vår ”to-do-list” i flera år kom vi äntligen iväg. I släptåg hade vi min bror med fru och deras två barn. Färden gick till Flygvapenmuseumet i Malmslätt utanför Linköping. Det stod att ett besök tog ca 2,5 timme. Och som synes hade både stora små roligt! Här provas ”stormen” som blåser 25 sekundmeter.

För oss tog det närmare tre timmar att ta oss igenom utställningarna. Maken å jag smet lite tidigare för att rasta hundar och de andra lyckades vara kvar till stängning. Min bror å den 11 åriga sonen var helt begaistrade i utställningarna å vill åka dit igen. Roligt att utflyktsmålet föll i så god jord. 11-åringar kan ju annars vara svårflirtade med aktiviteter….

Mest intressant för om del var utställningen om Kallakriget och utställningen om vraket från den störtade  DC-3:an som återfanns först efter över 50 år!